smedetun

Efter en hel del godis, glass, skorpor och dricka är jag gravid för kvällen :) Huhu, men gott var det! Såg dock världens dåligaste skräckfilm vi fått höra skulle vara bra; Drag me to Hell. Hur nu någon kunde tycka den var bra. Nope!

Nu är jag väldigt sysslolös och bläddrade runt på google. Föll in på en ana-blogg, alltså anorexi. Hehe, jag som just ätit mig själv gravid :) Shit, fattar inte ett enda dugg där. Vet inte om jag blir arg, ledsen, bekymrad eller förvånad. Fattar nog bara inte var orden och tankarna kommer ifrån, hittar inte logiken, och upplever det hela lite motsägelsefullt. Vill man bli frisk, eller vill man vara sjukligt nära döden?

Enda som kan rädda de som fallit ordentligt är väl känslan för dödsångest? Nä, blir nog mest arg tror jag, hela situationen; skyll på andra, tyck synd om dig själv och påstå att du vill bli frisk? Nja, påverkar nog alla runt omkring också, som tappas/skräms bort och inte orkar mer. En sjukdom jag inte fattar ett enda dugg om, som gör mig riktigt förbannad, på både sjukdomen och personen. Kanske för att jag inte begriper? Det enda jag vet är att den bara förstör allt i sin väg, inget gott kommer ur den, vad jag kan se iaf!

Snyggt, sexigt, äckligt, sjukligt, normalt?
Nog om det...

Nu ska jag fortsätta ta hand om min food-baby, luta mig bakåt i soffan och andas till nån film :)

/Oj, hettade till på mitt eget samtalsämne där...