Vardagen kallar

Mina långa sköna lata dagar i stugan i Boden är över :( Skulle utan att blinka kunna stanna en vecka till, eller jag vill närmare bestämt det! Men jobbet väntar, en hård vecka framför en. Varför ska det vara så tungt att gå tillbals till jobbet när man just fått vara ledig en månad och bara latat sig? Då borde man ju vara som mest taggad att ta tag i en ny måndag och ny vecka, än när man bara fått vara ledig en helg?! Tar väl bara nån vecka innan man är inne i svängen igen. Längtar lite också, för imorgon börjar nya träningen. Hårdare träning, mindre kondis, och mer vila! Till det mer mat! Ska vi se om lill-kroppen kan lägga på sig lite muskler och fett på vägen, ska ge det tills nästa sommar, mest på skoj. Kul att träna och ha ett litet mål i a f, eftersom jag inte vill tävla eller nå sånt i muskelbygg. Har tävlat nog i mina dagar om man säger så. Uppvuxen i träningfamilj med träningsgener. Så skulle nog inte kunna bara låta bli någon typ av träning.

Igår hade vi sista filmkvällen, och hur kunde man avsluta den bättre än "den svarta dahlian". Inte sett den förut, men min vackra skådespelarman är ju med, Hartnett ;) Det är lugnt, N har också en skådespelarfru bland de ouppnåerliga, så ingen orättvisa, haha. Innan filmen en helrenovering igen med bastu, inpackningar och ansiksmasker, som ny!

Nu längtar en tjej hem till sin kille, till deras liv, och med sig har hon katten, så snart är de alla tre hemma igen! Bara  en tråkig tåg och bussfärd kvar! Då ska hon kasta sig i hans armar och ge honom en hollywoodkyss. Sen sova, så hon inte är en sån bitch imorgon ;)

Hittade ett kort på morsans dator, som Nicklas tog på mig inom de första veckorna vi träffades. Dryga två år sen:

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0