När man inte trodde det kunde bli tyngre

Imorse ringde Lottas klocka som sagt 5.45, tidigt för att vara mig! Ska jag vara pigg den tiden ska jag även somna i tid kvällen innan. Men gjorde jag det? NEJ, så klart inte! Snurrade och vred, tills Nicklas 2 timmar senare kom in, la sig, och somnade! Då snurrade det i mitt huvud att nu MÅSTE jag somna om jag ska vara människa imorron, går det bättre att somna då? Nej, så klart inte! Men man, efter många snurr och några vändor på toa sov jag iaf några timmar. Ganska pigg knallade jag till jobbet i dimman som fortfarande fanns kvar den tiden på dygnet. Salta dropparna kom redan innan frukosten, och min trötthet kom med dem. Sen var det kört! Känslan av jobb-ångest har infunnit sig igen. Trött som man var, med den stressade miljö vi jobbar i just nu, så vet jag inte hur det är tänkt man ska komma undan dumma misstag?! Göra först, tro att man är snabb och effektiv som en vessla, tänka sen. Inse genom lite hjälp att man inte gjorde rätt ordning, och det blev pannkaka av det. Vad hände med prata bakom ryggen? Sånt man inte vet mår man inte dåligt av. Kändes som att jag var Molgan idag, men det är jag ju inte. Vill man att nån ska höra kan är det ju bättre att säga till person i fråga, än väldans högt :) Beror allt gorm i dagarna på att jag bara är väldigt trött och stressad, eller att de andra också är det? Ibland ligger den där kommentaren i min mun också när de andra (också mänskliga varelserna i min närhet) visar sin trötthet genom slarv, men vad ger det?  I vanliga fall brukar jag höra, tänka att det blev ju dumt, sen släppa det. Men ibland inte, inte en sån här dag iaf. Då hör man, känner sig dummast i världen, drar sig lite undan helst, funderar på det en hel del, funderar vad de andra tänker och pratar om, väntar tills dagen ska ta slut och går hem. Snacka om andra och deras sätt att vara är ett mänskligt nöje balnd de flesta vuxna människor på alla ställen, ingen kommer undan! :)



Skönt med en kort dag idag, gick snabba steg hem, tog min träningsdrink, grät rakt ut några minuter, torkade mina tårar. Nu ta på sig träningskläderna och göra ett långt pass med styrka och cardio! Hoppas man är så slut ikväll att man deckar vid tv:n. Nya tag imorgon, träffa de ledsna barnen, de mänskliga människorna, och förhoppningsvis få en bättre dag. Min mage behöver inte stress, en miljard tankar, jobb-ångest och irritation, det känner jag tydligt nu! Annars kommer helgen mycket lägligt om två dagar :)


Kommentarer
Postat av: Anonym

Du gör säkert ett kanonjobb och INGEN är felfri!! Fortsätt kämpa på.. snart är det fredagsmyyyyyys=)

2009-08-26 @ 22:22:24
Postat av: Lotta

Jajjemen, snart är det fredagsmys!!! Längtar!

2009-08-27 @ 07:27:53
Postat av: Fia

Ja fy fan, det är ändå skönt att se att du kan borsta av dig eländet. Jag är hopplös på att rannsaka mig själv miljoner gånger innan jag kan släppa saker. TROTS att jag ibland vet att jag inte gjort nått fel.



Du ett tips, testa att göra nått mellanrum i texten ibland, jag vet inte om de är jag som är dålig på att läsa, men jag tappar bort mig utan mellanrum o jag vill så gärna fortsätta läsa din blogg! :)

2009-08-27 @ 18:45:14
URL: http://borntobewild.blogg.se/
Postat av: Lotta

Tack Fia för tipset, det ska jag absolut göra!! Tänker nog inte på det bara när jag skriver för fullt :)

2009-08-27 @ 20:28:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0